Tatueringen
Astrid sa aldrig att hon älskade mig. Jag såg på henne att hon försökte, men läpparna verkade liksom oförmögna att forma orden. Hon ville på något sätt ändå visa att hon älskade mig. En tatuering skulle det bli. Ett enkelt hjärta med ett A (som i Astrid) och ett D (som i Den Gamle) innuti.
Sammanlänkade för evigt. Ingraverade i kött.
< D+A 3
När nålen precis hade börjat brännmärka hennes hud hände någonting märkligt. Nålen liksom vek sig och fastnade i det yttersta hudlagret. Det såg ut att göra riktigt ont och Astrid började att skrika. När hon väl börjat fanns det liksom inget slut. Ångesten vred sig ur hennes strupe på samma sätt som vattnet vrids ur en blöt handduk.
Jag såg sorgen i hennes ögon och led med henne, men gladde mig iallafall åt att hon hade en tvillingsyster.
Kommentarer
Trackback
